Data distribueras på enheterna på ett av flera sätt som kallas RAID-nivåer, beroende på lämplig nivå för redundans och prestanda. De olika schemana, eller distributionslayouterna, namnges med ordet RAID följt av ett nummer, exempelvis RAID 0 eller RAID 1. Varje schema, eller RAID-nivå, ger en annan balans mellan de viktigaste målen:
tillförlitlighet,tillgänglighet,prestandaoch kapacitet.
RAID-nivåer som är högre än RAID 0 ger skydd mot allvarliga sektorläsningsfel,liksom mot fel på hela fysiska enheter.
Nivå |
Striping |
Spegling |
Paritet |
Diskfel |
Minimum |
Detaljer |
X |
|
|
0 |
2 |
|
|
|
X |
|
1 |
2 |
|
|
X |
|
X |
1 |
3 |
|
|
X |
|
X |
2 |
4 |
RAID 5 + Ytterligare paritetsblock |
|
X |
X |
|
1 per spegeluppsättning |
4 |
RAID 0 + RAID 1 |
|
RAID 50 |
X |
|
X |
|
6 |
RAID 0 + RAID 5 |
RAID 60 |
X |
|
X |
|
8 |
RAID 0 + RAID 6 |
Gör att du kan skriva data över flera fysiska diskar i stället för bara en fysisk disk. RAID 0 innebär partitionering av varje fysisk disk i 64 KB skikt. De här skikten överlagras på ett upprepat sekventiellt sätt. Den del av strimlan på en enda fysisk disk som kallas ett streckelement.
Till exempel, i ett system med fyra diskar som endast använder RAID 0, skrivs segment 1 till disk 1, segment 2 skrivs till disk 2 osv. RAID 0 förbättrar prestanda eftersom flera fysiska diskar nås samtidigt, men det ger inte dataredundans (bild 1 (endast på engelska)).
Bild 1: RAID 0
Med RAID 1 skrivs data som skrivs på en disk samtidigt på en annan disk. Om det blir fel på en disk kan innehållet på den andra disken användas för att köra systemet och återskapa den felaktiga fysiska disken.
Den primära fördelen med RAID 1 är att den ger 100 procents dataredundans. Eftersom innehållet på disken helt och hållet skrivs på en andra disk kan systemet hålla för fel på en disk. Båda diskarna innehåller samma data hela tiden. Båda de fysiska diskarna kan fungera som den operationella fysiska disken (bild 2 (endast på engelska)).
Bild 2: RAID 1
Bild 3: RAID 5
Bild 4: RAID 6
Bild 5: RAID 10