Om fem miljarder år beräknas vår sol förvandlas till en röd jätte, och därmed expandera till en sådan massiv storlek att den sväljer Jorden och ödelägger vår planet. I den brittiska tv-serien ”Dr. Who” får protagonisten och hans kumpan det tveksamma nöjet att bevittna vår planets våldsamma slut när de reser fem miljarder år framåt i tiden. Strax därefter slocknar solen, som en konsekvens av att kärnan inte kan hålla igång fusionen längre.
Framöver så kommer solens strålar att fortsätta värma oss, en i princip ändlös energikälla fram till dess slut. I framtiden kommer vi dessutom att bli allt bättre på att ta till vara på denna energikälla – med en gradvis övergång från de begränsade energikällorna som exempelvis olja.
Samtidigt ser vi hur de fossila bränslenas era kontinuerligt förlängs som ett resultat av nya upptäckter och inte minst på grund av nya utvinningsmetoder, som frackning och raffinering av oljesand. Däremot är dessa teknologiska landvinningar föga mer hopplösa försök att hålla en döende industri vid liv något decennium längre. Alla vet att olja är en begränsad resurs och att den så småningom kommer att ta slut.
Därför är det förbluffande när erkända IT- och teknikexperter återkommande talar om ”framtidens olja”, när de vill betona potentialen av data. Det är en liknelse som inte riktigt håller – under de kommande åren väntas en explosionsartad ökning av datavolymerna, samtidigt som vi ser oljekälla efter oljekälla producera allt färre fat.
Data är inte den nya oljan. För oss på Dell är det tydligt – data är den nya solen, utan slut i sikte.
Ett semantiskt klargörande kan dock vara på sin plats: IoT och ostrukturerade data är den huvudsakliga orsaken för den växande volymen av lagrade data. Ny teknologi som VR (Virtual Reality) är också en anledning till ökningen idag.
Om vi endast skulle se till de ökande mängder data vi producerar så skulle vi egentligen kunna strunta i den tsunami av data som kommer att skölja över oss. För även om datamängderna ökar, så ser vi att den kompenseras av teknologiska framstegen inom datalagring och datorprestanda – den stora mängden data utgör i sig inget problem.
Men att bara se situationen utifrån det perspektivet – som att det inte finns något problem – är en grav förenkling. Utan ett helhetsperspektiv missar man såväl de utmaningar som de enorma möjligheter som de stora mängderna data medför, inte minst i takt med att vi når en allt högre kvalitet av dataanalys.
Det leder in mig osökt in på ämnet artificiell intelligens (AI). Jag kommer ihåg att AI redan haft en tid i rampljuset, i slutet av 80-talet. Det var ämnet som fanns på allas läppar – alla hade idéer och visioner för vad det skulle innebära. Men av alla drömmar och farhågor blev det intet – även om det rent teoretiskt fanns tillräckligt stora datamängder så fanns det varken möjlighet att samla in, lagra eller bearbeta den.
Idag är det annorlunda. Big Data Analysis har gjort det möjligt för organisationer av alla storlekar och inriktning att genomgå ett paradigmskifte då det kommer till dataanalyser- och bearbetning. Och som vi vet, ju mer data, desto bättre resultat.
Data är bränslet som driver den verkliga AI-revolutionen – baserat på solenergi såklart, inte olja.
